Lactulos

Inhandlade Lactulos på apoteket för att på ren svenska bli lös i magen inför operationen. Jag vill inte påstå att det är supertrevligt att dricka en halv mugg med sirapsliknande medel. Det växer i munnen på mig och värst av allt... lös i magen är jag då rakt inte, mer gasig (hahaha) om något. Ska prova att öka på dosen för jag är livrädd för eventuella toabesök efter op. Dilemma, om jag inte tar smörjan riskerar jag att vara betonghård i magen (AJAJAJ) eller så tar jag den och då är jag körig i magen dygnet runt... hm, pest eller kolera? Jag hoppas verkligen att operationen även råder bot på min katastrofmage. Jag har läst om ganska många fall där patienten faktiskt har blivit bättre i bl a rygg, nacke (hållning) och mage efter op. Tiden får utvisa hur det blir i mitt fall.

Kan bara inte begripa... en ynka vecka kvar!

Lite nervös börjar jag bli. Mest nervös är jag inför att vakna upp. Jag undrar vilken sorts smärta jag har att vänta? Jag slår oftast bort tankar som dessa eftersom det ju faktiskt är en väldigt liten del i det stora hela. Återhämtningstiden är lång och säkerligen jobbig på fler sätt än bara med just smärtan de första dagarna. Jag har fixat massor av filmer, korsordstidningar och en del tidningar som jag kan fördriva tiden med. Ser lite fram emot att bara ligga och ta igen alla de senaste årens filmer jag missat. Får väl se hur länge den känslan håller i sig hehe, klättrar förmodligen på väggarna efter ett tag. Jag tänkte uppdatera med mått och nya bilder om några dagar, precis innan det är dags.

Två veckor kvar!

Idag är det två veckor kvar tills jag ska opereras. Under ungefär en veckas tid har jag varit hemma från jobb med magsjuka barn. Tackar gudarna att vi fick det nu och ber på mina bara knän att vi ska få slippa det under tiden jag är nyopererad. Om jag har förstått det hela rätt är det ingen höjdare att kräka, hosta eller nysa med nysydda bukmuskler... Eftersom alla i hushållet nu är kräk och- diarréfria begav jag mig till apoteket och hämtade ut mitt recept på antibiotika samt lite annat smått och gott som kan komma att behövas. Jag köpte alvedon, Ipren, kirurgtejp, lactulos (för att hålla avföringen lös så man slipper anstränga musklerna (( jag ska hälla i mig, är livrädd för just detta moment...))), microlax (om i fall att) och... nej, jag tror det var allt. Nu väntar jag bara spänt på att tiden ska gå. Känner mig inte nervös alls, bara förväntansfull. Jag står framför spegeln om kvällarna och försöker föreställa mig hur det kommer att se ut sen, efteråt. Spännande! Det kan ju inte bli värre känns det som. Jag har sedan den 2 januari gått ner från 86,7 kg till 81 kg. SKA ner under 80 innan OP. Det blir första gången på snart 10 år som jag väger under 80kg.

Papperna har kommit!

Idag kom papperna från Citadellkliniken med information inför operationen. Klockan 10.00 ska jag infinna mig i Landskrona. Det enda jag ska hämta ut från apoteket innan dess är antibiotika som jag ska börja äta dagen innan operation. Blev orolig där ett tag och ringde kliniken för att höra om jag inte skulle ha lite starkare värktbletter. Tydligen skickar de med en sådana när man går hem så det känns ju tryggt. Jag trodde att man skulle avstå från lyft under 6 veckor men i brevet stod 2 veckor. Det är nog olika från klinik till klinik, tror ändå att jag ska ta det försiktigt en längre tid så inte ärret blir fult. Bara tre veckor kvar idag! Längtar efter att får detta gjort nu.

Konsultation!!!

Idag har jag varit hos dr Johan Nordqvist på konsultation. Nerverna gjorde sig påminda när jag steg in på mottagningen i Helsingborg men mötet gick hur bra som helst. Först fick jag träffa en riktigt trevlig sköterska som jag givetvis glömt namnet på... jag skyller på nerverna men om sanningen ska fram är jag ganska glömsk så det är förmodligen bara det min namnminneslucka beror på. Efter en stund fick jag i alla fall träffa läkaren vars film jag sett ungefär 1000 gånger. Han var precis så trevlig och sympatisk som jag hört och föreställt mig. Mötet gick ganska fort, han ställde lite frågor som rörde min allmänna hälsa, tittade på magen och konstaterade att det rörde sig om en full bukplastik och fettsugning av höfterna. Han tog lite bilder och sedan berättade han lite allmänt om hur det skulle komma att se ut före och efter operationstiden. Han skrattade då jag berättade att jag sett hans film så många gånger att min man numera är utled på att höra dr Johans röst från min laptop.

Jag har bokat om min operationstid och den nya tiden är

8 februari 2011

Jag hade ju en preliminär op-tid den 23 november men min man tyckte det var vansinne att göra det innan jul och med tanke på att det är högsäsong på mitt jobb mm mm så är jag lite benägen att hålla med honom.

Efteråt då jag ringde min man för att berätta om mötet och min nya tid ställde han en massa frågor om vad läkaren hade sagt, om jag kollat bilder, frågat saker osv och då slog det mig att Nej, det hade jag inte. Jag har kollat så mycket på nätet att jag känner mig trygg i det här plus att jag har förtroende för min kirurg. Jag känner att mina frågor redan har besvarats av alla urgulliga människor på olika forum samt av bloggare som varit i samma sits. De frågor som dyker upp hädanefter får jag ta allt eftersom.

Då jag lämnade dr Johans kontor tidigare idag ropade han efter mig

- Nu slipper din man kanske att höra på mig på ett tag?

-Det skulle jag inte vara så säker på, svarade jag och hörde hur han skrattade inne på sitt kontor.

Precis så är det, jag kommer fortsätta kolla på videos, bilder och läsa allt jag kommer över tills det äntligen är min tur.

En bild säger mer än....

Kom på att jag inte har visat någon "klädd" bild än. Så här "festligt" ser det ut ovanför byxlinningen.

Trånga gördlar!

Tiden sniglar sig fram mot konsultationstiden och det är med blandade känslor jag ser fram emot den 21 oktober. Det är nämligen även min yngsta dotters ettårsdag och dagen då hon börjar på dagis efter sin inskolning. Med andra ord är en fyra år lång mammaledighet slut. Det känns lite overkligt att jag ska ut i verkligheten igen.

Idag fick jag två gördlar av en jätterar människa i min närhet som gjort operationen för några år sedan, hos dr Johan Nordquist dessutom. TRÅNGA skulle jag vilja beskriva dem som. De inspirerade mig att ta lite fler förebilder i alla fall. Jag inbillar mig att det kan vara kul att ha i efterhand, att titta tillbaka på.

Idag hände det!

La mig ner på soffan och lät handen bokstavligt talat sjunka in i degmagen och långt därinne kände jag dem. Mina magmuskler! Jag känner dem precis ovanför och under naveln och där är de delade. Det känns lite läskigt och dessutom har jag superträningsverk efter ett cirkelträningspass i tisdags. Bara knappa 5 veckor kvar till min konsultation.