Rumpkollage!

Blev tvungen att sätta ihop ett kollage över min bakdel. Det slog mig först nu vilken enorm skillnad det är! Jisses, vilken motivationsboost jag fick nu. Allt mitt slit ger ju faktiskt utdelning! HURRA!!!

Fler bilder!

Jag fortsätter plåga mig själv, maken och resten av världen med bilder av min mage... hehehe. Tycker det är lite kul att se att det faktiskt syns att man gått ner i vikt. Bilder är bättre än vågen, definitivt!

URK!

Det ser verkligen ut som om vi varit igång på bebisfronten ytterligare en gång... NEJ, jag är inte gravid och nej jag har typ ingen svank alls ser jag nu (!).

Måste allt fett sätta sig ovanför troskanten undrar jag då?

Ny tid!

Jag fick snällt ringa och boka om tiden ytterligare en gång. Insåg det omöjliga med fredagen den 8 oktober eftersom jag har alla tre barnen hemma och ingen barnvakt... Nu blir det den 21 oktober och det känns bra. Jag har även bestämt mig för att vänta med op tills efter julhelgerna. Den värsta paniken har lagt sig och jag känner mig inte lika stressad och nervös längre. Kände lite panik inför hela alltet och ville bara ha det gjort typ i förrgår men nu känns det som sagt bättre. Vi får väl se hur det känns efter konsultationen, då blir det ju verklighet på riktigt! Håller tummarna att allt går bra och att jag blir färdig för op inom kort.

Hudbristningarna invaderar!

Detta är ett foto av min sista gravidmage drygt 2 veckor innan förlossning och 12 dagar innan beräknad förlossning (gick över tiden för tredje gången!!!) Jag tycker det är helt otroligt att huden kan töja sig på detta sätt.

Preliminärbokning!

Tidigare idag då lilla L sov passade jag på att ringa till citadellkliniken i Helsingborg. Jag fick en tid den 8 oktober kl 9.30 istället för den 21 oktober. Jag ställde frågan om hur lång tid det ungefär kan ta innan man får op-tid och fick då reda på att man kan preliminärboka. Sagt och gjort, tisdagen den 23 novemeber är jag alltså preliminärbokad för en stor bukplastik.

!!!!!!!!!!!!!!

Nu snurrar det om möjligt ännu mer i skallen. Jag måste börja skriva ner alla funderingar och frågor jag ska ställa till min stackars kirurg. Jag är hitills så nöjd över mitt val av kirurg, jag hör allt fler i min omgivning som antingen vet av egen erfarenhet eller har hört att han är helt suverän. Känns tryggt och skönt att höra.

Amelia

Jag köpte senaste numret av Amelia Kropp och Skönhet idag eftersom den hade ett stort reportage om plastikkirurgi. Jag kom på att jag kollat så mycket på nätet på bilder/videos att jag blivit helt immun mot operationsbilder. Jag tycker inte det ser så läskigt ut längre, mest blir jag fascinerad av vilken fantastisk grej det är. Tänk om ett par månader har jag förhoppningsvis en fin mage och ett normalt naveldjup. Imorgon måndag ska jag ringa till kliniken och höra om jag kan få en tid lite tidigare än den jag bokat via nätet. Har så mycket som surrar i huvudet just nu, behöver svar på alla frågor.

Den nakna sanningen!

Mindre lustiga bilder...

Dessa togs i januari dagarna innan jag påbörjade min diet. Startvikt 100kg!!! Dagarna innan förlossningen i oktober 2009 vägde jag 110kg.

Bilderna togs i mars och jag är nere under 90kg.Det ser ut som om de glömt kvar en bebis inne i magen. Jag undrar hur stor muskeldelning jag egentligen har. Den otroligt fula tatueringen blir nästa projekt...

Framifrån nu ikväll, vikt 85kg. Eftersom jag är 178cm lång är det inte så mycket jag vill tappa egentligen. Innan barnen vägde jag ca 75kg och det är dit jag vill nå på nytt. Vad jag framförallt vill är att komma i bättre form och omvandla lite valkar till muskler istället.

Usch och fy! Här har vi den, kronjuvelen i min skräcksamling...

Planen nu är alltså att gå ner ytterligare kilon och sedan korrigera magen vilket kommer att medföra att mycket av den lösa huden och bristningar försvinner. Oh joy!!!! Nästa sommar kasnke jag vågar ta av mig tunikan på stranden.

Nu sitter man här...

Min resa mot "förfall" började i tidig ålder. Som barn och en bit in i tonåren var jag överviktig och plågsamt medveten om att min kropp skilde sig från mina smala kamraters på ett mindre attraktivt sätt. Vid fjorton års ålder minns jag att jag en morgon ställde mig på vågen och insåg med stor förtjusning att 4 kilon var spårlöst försvunna. Med nyfunnen energi och inspiration lyckades jag göra mig av med hela 30 kilon under ganska kort period (en skoltermin). Under åren som följt har jag pendlat lite i vikt, dock aldrig mer än 5kg upp och ner. Då jag mötte min man blev det som nog många känner till 5kg upp och dessa stannade gladeligen kvar på kroppen eftersom helgerna numera bestod av god mat och vin istället för disco och språngmarscher efter sista bussen/taxi. År 2006 blev jag gravid med vårt första barn, en liten flicka, 2008 kom sonen och tätt därpå 2009 föddes vår yngsta lilla flicka. Alla graviditeter har inneburit 30kg plus för min del och inte på grund av att barnen varit abnormt stora (3,6 3,6 och 3,9kilon). Jag har varit väldigt hjälpsam på vägen genom att äta det som kommit i min väg. Mellan varje barn har jag dock bantat och promenerat av mig i stort sett alla kilona jag dragit på mig. Nu efter sista är jag i full gång med de sista envisa kilona. Resultatet av min ungdoms övervikt blev ett par hängiga lite urlakade bröst och efter graviditeterna (där det mesta av kilona satt på magen) har jag en svampig degmage med tuuuuusen hudbristningar som minne. Nu sitter jag alltså här och har tagit ett stort beslut. Jag har under snart 2 års tid gjort massor av research och funderat fram och tillbaka och nu äntligen har jag tagit beslutet att operera mig. Jag har beställt konsultationstid på Citadellkliniken hos dr Johan Nordquist och ska dit den 21 oktober. Enda kruxet just nu är att jag inte har en aning om hur jag ska kunna vänta i 2 hela månader innan jag får svar på alla frågor som surrar runt i huvudet. Jag ska ringa på måndag och fråga om det inte finns någon avbokning jag kan hoppa in på. All min lediga tid just nu tillbringas på nätet, på olika forum och sidor om plastikoperationer. Tanken är att jag ska göra en full bukplastik inom snar framtid och sedan efter en tid göra en bröstförstoring för att fylla upp det jag har. Jag kommer att blogga hela resan, dels för min egen skull men även för alla er därute som går i samma tankar. Jag har haft super stor nytta av all information jag fått genom olika bloggar och sidor på nätet. Hoppas min sida så småningom kan vara till glädje för andra i samma situation.